Här sitter jag och baddar såren med salt...

Det finns ingen rättvisa.
Du kan vara hur schysst, snäll och ärlig
som helst och ändå bli fimpad och bortkastad.
Den som älskar mest är alltid i underläge...
Orättvist men sant.


   Det är sant. jag sitter här och funderar... Vad har hänt de senaste fyra veckorna egentligen? Jag förstår Det är inte den jag älskar, för han jag älskar skulle aldrig göra såhär. Det är fel. Jag vet inte vad jag ska göra längre. det är bara fel, allting. Jag kommer alltid blicka tillbaks på dagarna vi hade. Utan större hopp för min framtid.
   Allt känns så konstigt. Jag ska till skolan imorgon och hela kroppen bara skriker nej. Vad ska jag göra med allt det här? Jag orkar inte känna som jag gör längre, nu räcker det. 5 år räcker och även fast jag försöker så verkar det inte hända någonting. Jag vill bara bort här ifrån. This is nothing but hell. Jag vill få ett slut på allt det här. Så länge jag kan komma ihåg har jag kännt mig värdelös. På grund av slagen, orden och allting annat som har hänt.
   Jag hoppas jag en dag vaknar upp ur den här mardrömmen...



Förlåt
/Camilla


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0